Jag var sååå himla nervös i morse när vi skulle iväg på rutin ultraljudet. Jag sprang på toa hemma fram och tillbaka och hela magen knöt sig. Självklart var man rädd för att allt inte skulle se bra ut och att någonting skulle vara fel på våran lilla krabat. Satt spänd hela bilresan och tror Jimmie också var lite nervös.

Väl framme på CURA kliniken fick vi komma in rätt snabbt. Träffade våran BM och hon satte igång med undersökningen på engång. Först kontrollerade hon om det var en eller två bebisar, och precis som väntat var det en liten rackare där inne. Sedan skulle hon visa oss en bild på hela varelsen. Men den lilla rackaren var inte det lättaste att fånga för den skulle under undersökningen försöka göra en kullerbytta. Boxade med armarna och sparkade med benen för fullt. Jag kunde inte låta bli o skratta, såg så himla rolig ut. Hon mätte lårben, huvud och kolade hjärtats fyra kammare, hjärnan och ansiktet. Man kollar tydligen ansiktet för att se om barnet är harmynt. Men våran lilla bebbe mådde hur bra som helst och var välskapt.

Jag var ju så himla nyfiken på könet så jag var tvungen att fråga om man kunde se om det var en pojke eller flicka. Jimmie trodde stenhårt på flicka och visst hade han rätt, som alltid när det är något ;) Vi väntar med största sannolikhet en liten Amanda.

Jag känner mig nervös, glad, spänd  och nyfiken... Om en timme ligger jag där på sängen med massa geg på magen och får våran bebis genom kollad. Längtar så!!

Vi tror fortfarande på våran lilla Amanda men vi får väl se *spännande*

Dax att göra sig iordning, kommer med mer info så snart vi är tillbaka!

Brösten kliar, magen växer och det är ett himla liv inuti mig.

Jag har nog inte riktigt förstått än att jag är gravid, vi väntar barn. Idag blev det dock väldigt klart och tydligt för mig.
Står på toan på morgonen som vanligt och bostar mina små gaddar innan jag ska till jobb. Vad får jag då syn på? Två enorma meloner, vad gör dom där? Någon har förvandlat mina fina bröst till två stora enorma meloner och inte nog med det, dom kliar som bara den också dessa bomber. Vissa tjejer verkar tycka att det är de enda possitiva som händer med kroppen under graviditeten - man får större bröst som man kanske länge längtat efter,- men jag tycker nog tvärt om. Det är de värsta som hänt mig. Men men...det är ju sånt man får stå ut med.

Annat kul som har hänt är att magen börjar få en ordentligt fin form och jag känner av våran lilla krabat i magen mer och mer för varje dag som går. Oftast är det som mest liv och rörelse i magen efter middagen eller precis vid sängdax. Här om kvällen hade jag en riktig akrobat i magen som var i alla hörn och kanter den kunde hitta på samma gång.

Nu är det bara 36timmar kvar till ultraljudet och jag blir mer och mer nyfiken på könet. Vad är det för filur i magen? De flesta av er som gissat tror på tjej men finns någon enstaka som tror på en kille. Vi får väl se!!

Natti Natti

På fredag kl.09.40 är det dags för rutin ultraljud på Cura kliniken i Malmö. Då ska vi få se om bebben våran har det bra och sprattlar runt, om hjärna och hjärta växer som det ska och om det är en pojke eller en flicka :)

Vad tror DU att det blir? Skriv en kommentar och berätta vad du gissar på *spännande*
Jag gissar på en flicka och det gör min älskade pojkvän Jimmie också.  Än så länge har jag inte hört någon säga att det blir en kille, men kanske just DU tror de?

Sitter i soffan och tittar på "One Tree Hill" och inser att jag drabbats av så kallade graviditetshormoner. För er som inte sett serien hänger kanske inte riktigt med på de jag skriver, men i alla fall.

Whitey förklarar sin kärlek till basketen och sin avlidne fru= tårarna kommer
Nathan Scott är pressad av maffian i stan att förlora den stora avgörande matchen = tårarna kommer
Haley får reda på sin bebis kön och BF = tärarna kommer
Haley berättar att Nathan ska bli far till en son = tårarna kommer

Att man kan ha så lätt för att fälla tårar är helt otroligt. Men det hör ju till säger alla. Man bli lite känsligare och det har jag förstått nu. Går inte ett avsnitt utan tårar och jag känner mig så töntig. Men men....

Något annat som skulle kunna få en at fälla tårar är ju det trista vädret också. Det är kolsvart när man kliver upp och ska iväg till jobbet och det är kolsvart igen innan man hinner lämna jobbet. Man har inte ork till någonting och helst skulle man vilja gå i ide för ett tag. Men det har vi inte tid me. Det ska planeras en flytt och planeras för en till familjemedlem. Så hela hösten och vintern är bokat med både det ena och det andra.

Nej nu ska jag återgå till tårarna och "One Tree Hill".

                         

Kroppen: Livmodern växer allt mer och magen börjar få en rund form i profil. Vissa kvinnor kan känna av foglossning omkring den här tidpunkten. Det kan yttra sig som en diffus värk runt bäcken och neråt låren. Under senare delen av graviditeten kan man få problem med ryggen, man kan till viss del motverka det genom allsidig kroppsträning som dessutom gör att man får bättre kondition. Ta gärna promenader, simma eller gympa i den utsträckning och takt som känns behaglig. Cykling är också bra, det stabiliserar bäckenet. Du kan även träna upp samarbetet mellan nerver och muskler i bäckenet genom knipövningar. Dra ihop musklerna i bäckenbotten, mjukt men kraftfullt och håll sedan kvar så länge du kan och släpp sedan efter. Upprepa några gånger. Genom att man lär sig behärska bäckenbotten så underlättas förlossningsarbetet och gör att du snabbt kommer i form efteråt.

Fostret: Små ljusa hårstrån sk. lanugohår täcker kroppen och till och med undersidan av fötterna. Det fina fjunet kan finnas kvar på vissa delar av kroppen efter födseln, t.ex på ovansidan av öronen. Ögonbrynen och ögonfransarna börjar markeras och på barnets fingertoppar finns helt unika fingeravtryck. Benen har nu kommit ifatt och är i rätt proportion till kroppen. Barnet ser ut som en färdig människa, i miniatyr.


                         

Min graviditet - BF Lör 11 apr 2009 Uträkning utgår från dagens datum: Fre 7 nov 2008.

Din graviditet startade Sön 6 jul 2008.
Din menscykel är ca 38 dagar
Du blev gravid ungefär Sön 20 jul 2008 (ägglossningen).
Du är på dag 125 av 280. (44,6%).
Du är i vecka 18.
Du har gått 17 fulla veckor och 5 fulla dagar (v17+5).
Du är i 4:e kalendermånaden.
Du är i 5:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester två.
Beräknat förlossningsdatum Lör 11 apr 2009
Du har 155 dagar kvar till förlossning.

Kikade in hos www.attvaragraviiid.blogg.se och hittade en länk till lite rolig fakta om fostrets utveckling och graviditetens gång. Om man nu går efter det BF datum jag fått innan rutin Ultraljudet.
Kommer med närmre info efter den 14e november.....

I dag är du 16 veckor og 3 dagar gravid.
Befruktningen ägde rum omkring:	17. juli 2008
Hjärtat börjar att slå:	11. augusti 2008
Embryot rör sig:	4. september 2008
Embryoperioden är slut, nu bär du på ett foster:	11. september 2008
Alla inre organ är färdigbildade:	11. september 2008
Risken för missfall avtar:	25. september 2008
Illamåendet avtar för de flesta:	2. oktober 2008
Könsorganen börjar bli tydliga(inte på ultraljud):	9. oktober 2008
Fostret sväljer och kissar:	23. oktober 2008
Ungefärlig tid för ultraljud:	30. oktober 2008
Du kan känna fostrets rörelser:	6. november 2008
Fostret börjar få regelbundet sovmönster:	20. november 2008
Fostret börjar att höra:	11. december 2008
Nio av tio barn överlever om de föds nu:	8. januari 2009
Många foster lägger sig med huvudet nedåt:	12. februari 2009
Beräknat förlossningsdatum:	11. april 2009

Idag går jag in i graviditetsvecka 17. Mycket som händer ny med kroppen och magen.

Igår tror jag faktiskt även att jag kände första lilla rörelsen i magen. Hade varit full rulle under hela dagen coh klockan blev mycket innan jag kröp till sängs. När jag la mig ner och slapnade av ordentligt kände jag ett litet pirrande-kittlande från under naveln. Hoppas så på att det var lilla bebben som rörde lite på sig. Var nog trött på allt oväsen som har först här hemma under senaste dagarna.

Något som är väldigt positivt är också at jag fått tillbaka hungern. Inte kunnat äta speciellt mycket fram till nu men nu går jag och äter mest hela tiden. Sugen jämt :) Läste att detta beror på att barnet samlar på sig mera fett för att kunna reglera kroppstemperaturen.

Magen växer o jcg tänkte lägga in en liten bild så ni får se hur jag ser ut idag. Tycker mest att man känner sig som en liten tjockis men samtidigt njuter jag såå mycket och älskar min lilla mage över allt annat.

                     

V.5
Slutade med p-piller den 3Juli för vi tyckte att det var dax att försöka få barn. Men vips så visade stickan plus och det var bara för bra för att vara sant  ♥

Tog mig som sagt 4-5 tester innan jag verkligen insåg att jag skulle bli mamma och Jimmie skulle bli pappa. Känslan var otrolig och glädjen var enorm. Var nu mest jobbigt att försöka hålla tyst till alla andra. Jag berättade den lilla hemlisen dock för en nära vän, och det var min älskade Carolin.

---

V.6
Malmöfestivalen är i full gång och vi har faktiskt varit ner en sväng. Försöker hålla humöret uppe men ett hemskt illamående har börjat komma. Man ser alla glada mäniskor som sitter ute i sen sommaren och dricker sin öl. Själv går man mest runt och små ler över det otroliga som händer inuti ens kropp.
Väntar fortfarande med at berätta för familjen, blir nog tyst fram till iaf v12. Hoppas bara man kan dölja det så länge, tycker redan magen putar lite :) Men mest känner jag mig tjock och jeansen får jag inte på mig ordentligt längre.

---

V.9
Ena stunden är man glad, andra stunden ledsen och sedan arg. Humöret gör som de själv vill med en. Kan kikapå en film på tv och börja gråta för ingenting. Hormonerna börjar leka en ett spratt.
En massa tankar i huvudet:
* Är jag/vi redo för att skaffa barn?
* Vad händer med friheten?
* Hur kommer familj och vänner reagera?
* Kommer vi kunna resa och festa eller är allt över?
*Kommer det vara vi två för resten av våra liv?

Ja en massa tankar snurrar i huvudet just nu, antar dom hör till. Är ju ingen liten förändring i livet att skaffa barn.
9veckor har redan gått och det känns som enevighet bland. Vi ska till barnmorskan i Limhamn i morgon och då kanske allt känns mer verkligen för just nu känns allt bara som en dröm. Hoppas på att få en tid för inskrivning och då även kanske bild bevis på att det finns en kotte i magen.

VUL skedde den 10sept på CityKliniken i Malmö. Kotten var 15-16mm stor och hade ett hjärta som pickade på bra. Fick även bild bevis med oss hem. Är sååå lycklig idag. Jobbigt att behöva dölja lyckan för alla på jobbet.

---

V.10
Illamående, illamående och ännu mer illamående.
Just nu kännns det inte alls kul. Mår illa på morgonen, mår illa på dagen, mår illa på kvällen och mår illa på natten. Jag försöker med allt folk säger att man ska. Ingefära, kex vid sängkanten innan man kliver upp osv. Men det enda som fungerar för mig är att leva på åksjuke tabletter. För första gången har jag även denna veckan behövt gå hem från jobbet pga detta jobbiga tilstånd jag befinner mig i just nu.

Jimmie får ta mycket klagande från mig just nu och måste säga att han är riktigt duktig som är så medlidande och snäll. Hjälper en med allt tänkbarn och egentligen borde jag känna mig som en prinsessa, men med tanke å illamåendet så är det inte så lätt.

Jimmie har kommit med förta namnförslaget på en kille. Han tycker att det ska bli en Lukas, själv så ha rjag en dröm om en son vid namnet Liam. Vi får slåss om saken :)

---

V.11
Nu fick jag även reda på att Carolin ska bli mamma. Super skoj att en så nära vän ska bli mamma i samma sväng som jag. Har man någon att köra barnvagns race med i sommar. Bara att hålla tummarna att allt går vägen för os båda. Man kan ju aldrig vara för säker, men tycker att det är viktigt att tänka possitivt.

Berättade idag för mamma o pappa att dom ska bli mormor och morfar i April komande år. Dom blev super glada och deras reaktion gjorde mig ännu gladare. Känns skönt att få ha berättat för någon nu. Jimmie väntar dock med att säga något ett tag till. Han vill säga det öga motöga och det hade kanske jag också helst velat men med tanke på att jag mått så dåligt ville jag att mamma skulle veta så man hade någon att prata med när det är som värst.

Även berättat för chefen på jobbet. Det var det jobbigaste jag varit med om på länge men var samtidigt en lättnad. Tycker bara att det är så jobbigt att meddela att man kommer vara borta under en period. Jag vill ju inte vara borta. Trivs super bra på jobbet men familjen och barn betyder mer just nu. Det är en dröm somgår i uppfyllelse och går före allt annat just nu.

Tuttarna sväller, magen växer och finnar har man fått överallt. Allt som hör till en vanlig graviditet. Nu ser man inte längre bara tjock ut utan nu börjar magen få form och bli riktigt mysig.

---

V.12-14
Illamåendet är så gott som över och jag börjar mest känna mig som en stolt gravid kvinna.

Jimmie har berättat för familjen och alas reaktion var väldigt bra. Var somatt få beskedet igen om att man var gravid närman fick se blivande farmor springa runt och stolt visa upp bilderna på kotten för alla på jobbet. 

---

V.15
Vi har nu varit på inskrivning hos barnmorskan Anne på City Kliniken. Var en massa information och vi fick även med oss en hel del hem. Tog tester och vägde mig för att ha ett utgångsvärde.
Vikt: 65kg
Blodtryck: 120/60
Järnvärde: 18  

Eftersom jag har lågt järnvärde ska jag nu äta 200mg järn extra i form av tabletter, Niferex. Det låga blodtrycket bidrar också till den yrsel som jag känner kommer och går numera. Illamåendet är så gott som borta men har en hemsk yrsel, speciellt på mornarna. Eftersom min kära mor fick graviditetsdiabetes när jag var i magen så vill dom göra en extra Glukos belastning på mig. Så redan den 21oktober sk ajag in igen för att se så att allt fungerar i kroppen som det ska.

Första UL görs på Cura Kliniken i Malmö den 14november *längtar sååå*

Denna dag kommer no galltid vara vldigt speciell för oss i familjen.
Efter många grav.test fram och tillbaka trodde jag att det inte hade blivit något.
Men efter många turer fram och tillbaka så visade till sist provet positivt :)

Måndagen den 11augusti 2008 var den dagen då vi fick veta att vi skulle bli en till i våran familj!!

                                                

Känsorna man kände då var både glädje, oro och lycka. Allt blandat i en enda röra.
Är världens lyckligaste tjej i alla fall som har en kille som bryr sig så himla mycket om mig.
Det leendet och de ögonen Jimmie gav när jag meddelade att han skulle bli pappa var fantastiska.
Sitter som fastklistrade på min ögonhinna och är ett underbart minne.

Nu är det många veckors väntan och  många veckors hopp fram till den dagen kotten vill kika ut!!