v.5-15 av min graviditet
2008-10-20 @ 21:27:41
V.5
Slutade med p-piller den 3Juli för vi tyckte att det var dax att försöka få barn. Men vips så visade stickan plus och det var bara för bra för att vara sant ♥
Tog mig som sagt 4-5 tester innan jag verkligen insåg att jag skulle bli mamma och Jimmie skulle bli pappa. Känslan var otrolig och glädjen var enorm. Var nu mest jobbigt att försöka hålla tyst till alla andra. Jag berättade den lilla hemlisen dock för en nära vän, och det var min älskade Carolin.
V.6
Malmöfestivalen är i full gång och vi har faktiskt varit ner en sväng. Försöker hålla humöret uppe men ett hemskt illamående har börjat komma. Man ser alla glada mäniskor som sitter ute i sen sommaren och dricker sin öl. Själv går man mest runt och små ler över det otroliga som händer inuti ens kropp.
Väntar fortfarande med at berätta för familjen, blir nog tyst fram till iaf v12. Hoppas bara man kan dölja det så länge, tycker redan magen putar lite :) Men mest känner jag mig tjock och jeansen får jag inte på mig ordentligt längre.
V.9
Ena stunden är man glad, andra stunden ledsen och sedan arg. Humöret gör som de själv vill med en. Kan kikapå en film på tv och börja gråta för ingenting. Hormonerna börjar leka en ett spratt.
En massa tankar i huvudet:
* Är jag/vi redo för att skaffa barn?
* Vad händer med friheten?
* Hur kommer familj och vänner reagera?
* Kommer vi kunna resa och festa eller är allt över?
*Kommer det vara vi två för resten av våra liv?
Ja en massa tankar snurrar i huvudet just nu, antar dom hör till. Är ju ingen liten förändring i livet att skaffa barn.
9veckor har redan gått och det känns som enevighet bland. Vi ska till barnmorskan i Limhamn i morgon och då kanske allt känns mer verkligen för just nu känns allt bara som en dröm. Hoppas på att få en tid för inskrivning och då även kanske bild bevis på att det finns en kotte i magen.
VUL skedde den 10sept på CityKliniken i Malmö. Kotten var 15-16mm stor och hade ett hjärta som pickade på bra. Fick även bild bevis med oss hem. Är sååå lycklig idag. Jobbigt att behöva dölja lyckan för alla på jobbet.
V.10
Illamående, illamående och ännu mer illamående.
Just nu kännns det inte alls kul. Mår illa på morgonen, mår illa på dagen, mår illa på kvällen och mår illa på natten. Jag försöker med allt folk säger att man ska. Ingefära, kex vid sängkanten innan man kliver upp osv. Men det enda som fungerar för mig är att leva på åksjuke tabletter. För första gången har jag även denna veckan behövt gå hem från jobbet pga detta jobbiga tilstånd jag befinner mig i just nu.
Jimmie får ta mycket klagande från mig just nu och måste säga att han är riktigt duktig som är så medlidande och snäll. Hjälper en med allt tänkbarn och egentligen borde jag känna mig som en prinsessa, men med tanke å illamåendet så är det inte så lätt.
Jimmie har kommit med förta namnförslaget på en kille. Han tycker att det ska bli en Lukas, själv så ha rjag en dröm om en son vid namnet Liam. Vi får slåss om saken :)
V.11
Nu fick jag även reda på att Carolin ska bli mamma. Super skoj att en så nära vän ska bli mamma i samma sväng som jag. Har man någon att köra barnvagns race med i sommar. Bara att hålla tummarna att allt går vägen för os båda. Man kan ju aldrig vara för säker, men tycker att det är viktigt att tänka possitivt.
Berättade idag för mamma o pappa att dom ska bli mormor och morfar i April komande år. Dom blev super glada och deras reaktion gjorde mig ännu gladare. Känns skönt att få ha berättat för någon nu. Jimmie väntar dock med att säga något ett tag till. Han vill säga det öga motöga och det hade kanske jag också helst velat men med tanke på att jag mått så dåligt ville jag att mamma skulle veta så man hade någon att prata med när det är som värst.
Även berättat för chefen på jobbet. Det var det jobbigaste jag varit med om på länge men var samtidigt en lättnad. Tycker bara att det är så jobbigt att meddela att man kommer vara borta under en period. Jag vill ju inte vara borta. Trivs super bra på jobbet men familjen och barn betyder mer just nu. Det är en dröm somgår i uppfyllelse och går före allt annat just nu.
Tuttarna sväller, magen växer och finnar har man fått överallt. Allt som hör till en vanlig graviditet. Nu ser man inte längre bara tjock ut utan nu börjar magen få form och bli riktigt mysig.
V.12-14
Illamåendet är så gott som över och jag börjar mest känna mig som en stolt gravid kvinna.
Jimmie har berättat för familjen och alas reaktion var väldigt bra. Var somatt få beskedet igen om att man var gravid närman fick se blivande farmor springa runt och stolt visa upp bilderna på kotten för alla på jobbet.
V.15
Vi har nu varit på inskrivning hos barnmorskan Anne på City Kliniken. Var en massa information och vi fick även med oss en hel del hem. Tog tester och vägde mig för att ha ett utgångsvärde.
Vikt: 65kg
Blodtryck: 120/60
Järnvärde: 18
Eftersom jag har lågt järnvärde ska jag nu äta 200mg järn extra i form av tabletter, Niferex. Det låga blodtrycket bidrar också till den yrsel som jag känner kommer och går numera. Illamåendet är så gott som borta men har en hemsk yrsel, speciellt på mornarna. Eftersom min kära mor fick graviditetsdiabetes när jag var i magen så vill dom göra en extra Glukos belastning på mig. Så redan den 21oktober sk ajag in igen för att se så att allt fungerar i kroppen som det ska.
Första UL görs på Cura Kliniken i Malmö den 14november *längtar sååå*
Slutade med p-piller den 3Juli för vi tyckte att det var dax att försöka få barn. Men vips så visade stickan plus och det var bara för bra för att vara sant ♥
Tog mig som sagt 4-5 tester innan jag verkligen insåg att jag skulle bli mamma och Jimmie skulle bli pappa. Känslan var otrolig och glädjen var enorm. Var nu mest jobbigt att försöka hålla tyst till alla andra. Jag berättade den lilla hemlisen dock för en nära vän, och det var min älskade Carolin.
V.6
Malmöfestivalen är i full gång och vi har faktiskt varit ner en sväng. Försöker hålla humöret uppe men ett hemskt illamående har börjat komma. Man ser alla glada mäniskor som sitter ute i sen sommaren och dricker sin öl. Själv går man mest runt och små ler över det otroliga som händer inuti ens kropp.
Väntar fortfarande med at berätta för familjen, blir nog tyst fram till iaf v12. Hoppas bara man kan dölja det så länge, tycker redan magen putar lite :) Men mest känner jag mig tjock och jeansen får jag inte på mig ordentligt längre.
V.9
Ena stunden är man glad, andra stunden ledsen och sedan arg. Humöret gör som de själv vill med en. Kan kikapå en film på tv och börja gråta för ingenting. Hormonerna börjar leka en ett spratt.
En massa tankar i huvudet:
* Är jag/vi redo för att skaffa barn?
* Vad händer med friheten?
* Hur kommer familj och vänner reagera?
* Kommer vi kunna resa och festa eller är allt över?
*Kommer det vara vi två för resten av våra liv?
Ja en massa tankar snurrar i huvudet just nu, antar dom hör till. Är ju ingen liten förändring i livet att skaffa barn.
9veckor har redan gått och det känns som enevighet bland. Vi ska till barnmorskan i Limhamn i morgon och då kanske allt känns mer verkligen för just nu känns allt bara som en dröm. Hoppas på att få en tid för inskrivning och då även kanske bild bevis på att det finns en kotte i magen.
VUL skedde den 10sept på CityKliniken i Malmö. Kotten var 15-16mm stor och hade ett hjärta som pickade på bra. Fick även bild bevis med oss hem. Är sååå lycklig idag. Jobbigt att behöva dölja lyckan för alla på jobbet.
V.10
Illamående, illamående och ännu mer illamående.
Just nu kännns det inte alls kul. Mår illa på morgonen, mår illa på dagen, mår illa på kvällen och mår illa på natten. Jag försöker med allt folk säger att man ska. Ingefära, kex vid sängkanten innan man kliver upp osv. Men det enda som fungerar för mig är att leva på åksjuke tabletter. För första gången har jag även denna veckan behövt gå hem från jobbet pga detta jobbiga tilstånd jag befinner mig i just nu.
Jimmie får ta mycket klagande från mig just nu och måste säga att han är riktigt duktig som är så medlidande och snäll. Hjälper en med allt tänkbarn och egentligen borde jag känna mig som en prinsessa, men med tanke å illamåendet så är det inte så lätt.
Jimmie har kommit med förta namnförslaget på en kille. Han tycker att det ska bli en Lukas, själv så ha rjag en dröm om en son vid namnet Liam. Vi får slåss om saken :)
V.11
Nu fick jag även reda på att Carolin ska bli mamma. Super skoj att en så nära vän ska bli mamma i samma sväng som jag. Har man någon att köra barnvagns race med i sommar. Bara att hålla tummarna att allt går vägen för os båda. Man kan ju aldrig vara för säker, men tycker att det är viktigt att tänka possitivt.
Berättade idag för mamma o pappa att dom ska bli mormor och morfar i April komande år. Dom blev super glada och deras reaktion gjorde mig ännu gladare. Känns skönt att få ha berättat för någon nu. Jimmie väntar dock med att säga något ett tag till. Han vill säga det öga motöga och det hade kanske jag också helst velat men med tanke på att jag mått så dåligt ville jag att mamma skulle veta så man hade någon att prata med när det är som värst.
Även berättat för chefen på jobbet. Det var det jobbigaste jag varit med om på länge men var samtidigt en lättnad. Tycker bara att det är så jobbigt att meddela att man kommer vara borta under en period. Jag vill ju inte vara borta. Trivs super bra på jobbet men familjen och barn betyder mer just nu. Det är en dröm somgår i uppfyllelse och går före allt annat just nu.
Tuttarna sväller, magen växer och finnar har man fått överallt. Allt som hör till en vanlig graviditet. Nu ser man inte längre bara tjock ut utan nu börjar magen få form och bli riktigt mysig.
V.12-14
Illamåendet är så gott som över och jag börjar mest känna mig som en stolt gravid kvinna.
Jimmie har berättat för familjen och alas reaktion var väldigt bra. Var somatt få beskedet igen om att man var gravid närman fick se blivande farmor springa runt och stolt visa upp bilderna på kotten för alla på jobbet.
V.15
Vi har nu varit på inskrivning hos barnmorskan Anne på City Kliniken. Var en massa information och vi fick även med oss en hel del hem. Tog tester och vägde mig för att ha ett utgångsvärde.
Vikt: 65kg
Blodtryck: 120/60
Järnvärde: 18
Eftersom jag har lågt järnvärde ska jag nu äta 200mg järn extra i form av tabletter, Niferex. Det låga blodtrycket bidrar också till den yrsel som jag känner kommer och går numera. Illamåendet är så gott som borta men har en hemsk yrsel, speciellt på mornarna. Eftersom min kära mor fick graviditetsdiabetes när jag var i magen så vill dom göra en extra Glukos belastning på mig. Så redan den 21oktober sk ajag in igen för att se så att allt fungerar i kroppen som det ska.
Första UL görs på Cura Kliniken i Malmö den 14november *längtar sååå*
Kommentarer
♥ Vera säger:
Grattis, är det ditt första barn???
♥ HANNA säger:
gud vilken gullig blogg, fylld med kärlek :) älskar den!
♥ HANNA säger:
SVAR tack så jättemycket! :) ja visst är det, älskar kärlek :)
♥ HANNA säger:
SVAR okej! :) ja, han är en blandras - dobermann, rottweiler och schäfer, en envis liten krabat på 10månader :D
♥ Katya säger:
kul med bebisar de e så gulliga ;) va ska hon/han heta? (förlåt om det står i texten och jag inte har läst noga)
Trackback
