Tänk att små saker kan göra en så himla glad. Att det inte krävs några presenter, dyra gåvor eller resor för att få mig på riktigt bra humör. Allt jag kräver är en kyss av min älskade pojkvän på morgonen och ett leende, det kan verkligen göra min dag.

Hade turen att få skjuts av älsklingen till jobbet idag så jag kan jobba in mina minus timmar innan det är dags för mammaledighet. Visst är det långt kvar till dess men jag har trotts allt över 60timmar att jobba in, tar sin lilla tid. Gäller att man börjar planera redan nu hur man ska göra och när man tänker gå för man har ju sin skyldighet till arbetet också. Jag som trivs så himla bra tycker egentligen inte att det ska bli kul alls att behöva vara borta så länge men man har ju inget val och man väntar ju någon underbart fint som man kommer vilja vara med varje sekund av dygnet.

Har idag fått en hel del gjort utöver själva jobbet faktiskt. Har anmält mig och Jimmie till Profylaxkurs sista helgen i januari och ringt angående att förboka vår vagn. Gäller att man har många järn igång om man ska bli färdig med någonting.

I övrigt är det ganska bra med alla oss i familjen. Jag känner mig väldigt trött och idag var det riktigt illa, kändes som att jag skulle falla i sömn vid datorn. Vår lilla flicka lever loppan och verkar inte det minsta trött. Igår kände jag faktiskt av första sparkarna på magen och Jimmie kom hem 15minuter senare, var ju så typiskt.

Jag vet att klockan är innan 20.00 men jag är trött och nu ska jag lägga mig i sängen och läsa min nya bok "Stella  Sebastian" som jag än så länge kan rekommendera, efter att bara ha läst tre kapitel. men men...